4 juni 2014

Fattigdom mitt i stan ...


Åh vad det var fint i London. Det tar ett par dar innan man har "landat" och reflekterat allt man har sett och varit med om på en resa. Speciellt om man ska upp några timmar senare och jobba efter en läskig landning. (enl mig) Denna resa var jag väldigt självmedveten. Hur jag reagerade på saker som jag såg och hur jag betedde mig och reagerade. En stor del är nog blodsockret, man gick hela dagarna och åt sällan och drack väldigt lite. Man blev lätt trött" fast man inte var det egentligen, men när man satt sig och käkade så kände man - oooj, vad hungrig jag är. Det kände man inte fören man fick mat i munnen. 

Jag reagerade väldigt starkt på fattigdom och rikedom när jag var där. Att det kunde skilja sig så stort på ett block/kvarter. Ena stunden såg man tiggare och alkisar och andra såg man lyxbilar och snubbar i dyra kavajer. Man känner en stor empati för de som jobbar på gatorna och i butikerna då man vet att de inte tjänar så bra. Reagerade på de hus som var så stora att flera familjer skulle få plats i dem. De som bor i de vackra husen har säkert utländsk hemhjälp, trädgårdsmästare och egna chaufförer ... Vem vill inte ha det så? ...  Men jag måste säga att Londons centrala del är väldigt välbevarat. Vackert i det stora hela och parkerna är så ljuvliga med sina fåglar och rosor så att man glömmer rätt fort all misär. 


Instagram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...